Är du som jag?!

Jaaa.. Är du som jag? Om du är det, varför är du sådan?

Hmmm... Detta inlägg skulle typ (ja jag vet, mitt vokabulär är såpass dåligt) vara mycket kortare och mer i en simpel punktform. Fast tankarna flödar som vanligt :).


Facebook - Slangorden: fejjan eller face? Inte okej! Det skall vara booken och inget annat.

Kaffe - Det skall vara med mjölk. Mycket mjölk. Dricker du inte ens kaffe? Är du en knäppis eller vad?

Sms - T9? Nej. Här skrivs det utan någon ordlisthjälpsgrej.

Alkoholhaltiga drycker - Jaaa!! Eller? Nej...... Btw mördar nästa människa som frågar: "varför dricker inte du? Är du religiös? Knäpp? Korkad? Idiot?" Är trött på att förklara mig och när jag gjort det så blir det: nee, meeeen ohhh, förlåt att ja fråga. Men fråga inte då!!!! Kändes att jag måste fö till ett sidospår i inlägget :).


Bli kittlad - Tyvärr alldeles fööör många människor på denna planet vet om: Att jag låter som en 10-årig flicka fast tusen gånger värre när jag blir kittlad. Både i skratt och i min kära röst. Anser att detta bara lockar fram min manlighet mer genom att vara feminin. Eller....?

Sär skrivning, stavfel m.m. - Kan ibland vara sjukligt irriterande(!) Men kanske ha i åtanke att den individen kanske har dyslexi eller liknande sak? Gör gärna som jag klaga, men för dig själv. Sluta hänga ut folk för det! Bäst av allt, läs inte om du stör dig på det så fruktansvärt mycket!


Pratsam o tankspridd - ehhh... Existerar det ens någon mer som är som jag, på den punkten?

Politik - Va?

Snus - Oavsett ålder o kön. Snusar du inte? Pffft, vekling!! (Själv så började jag på dagis. Gömde dosan i sandlådan).

Mat/snacks bilder - Så vitt jag vet har jag laddat upp en matbild samt en fruktbild i mina dar. Kan ha slunkit upp en o annan sötsaksbild genom åren också. Men det får ju ändå vara liiite måtta på det? Vi vet att du är jättemegaduktig på att laga/beställa mat. Du är sååå duktig så. Men det är faktiskt fruktansvärt ointressant att se vad du frossar i dig 257 dagar om året.

(Fest)drycker- Aldrig förstått mig på folk som laddar upp bilder på sina drycker? Hej, titta på mig! Jag kan dricka? Grattis till att din hals o strupe fungerar. :)

Synfel - Det är häftigt att vara defekt på något sätt. Om du ej har detta så kör in något i ena ögat så kan du ha en sån dära cool piratlapp. Det modet dör aldrig ut. Tur att man redan har synfel.

Manlighet - Jag är ju ganska så typiskt manlig av mig. Fast ändå inte på många sätt o vis. Jag är mig själv helt enkelt. Men du som är en man, snälla sluta upp o alltid "försöka" vara manlig o butchig. Det är så patetiskt o lamt att göra/tänka vissa saker för att du skall vara den som är större, starkare, visare och roligare än alla andra. Var dig själv!

Dra många över en o samma kant, se ner på folk - Hur lyckas du att inte göra det? Tacksam för svar!

Vegetarian - eeehhh.... Kött skall det vara!! Man kan ju inte leva på sallad? (Finns ju mer än sallad, men då funkar ju inte meningen lika bra, om jag t.ex. skulle inkluderat tomat o gurka). För det är väl det enda vegetarianer äter?

24

Trodde det aldrig skulle ske.... Men nästa år kommer återigen allas våran hjälte: Jack Bauer tillbaks i tv-rutan!!
Ord kan ej beskriva vilken extas jag är i just nu.

Längtat enormt länge efter en säsong till. Har diskuterats så mycket att det ej blir någon mer säsong. Dock får man vänta ca 1 år. Men det är helt klart, värt den väntan!

Bara en tv-serie, bara en helt vanlig skådespelare kanske du tycker? Om du tycker det så är du heeelt galen, människa.

Då har du inte sett min gode vän Keifer, in action.

Nu börjar det hända saker?

Skall jag vara glad eller ej? Äntligen börjar det hända lite saker angående min arbetsträning.

Blivit skickad till en ny instans, som heter jobbiborås. Det är de som skall hjälpa mig hitta en arbetsplats.
Man hör att allt kommer bli bra och lösa sig. Det gör det säkert. Men efter att hört det 37 gånger, så är man faktiskt inte mer än människa och har lite svårt att tro på allt som sägs.
Är väl lite tråkigt när man lagt ner en massa möten och tid på af och så är det ej via de jag skall få någon arbetsplats. Kvittar egentligen vart man går och vilka man har möten med, bara det blir av.

Fick äntligen sagt vid mitt förra möte hur jag tycker att allting har gått. Både med af och soc. Ibland blir jag den dära skygga lilla mesen, när det kommer till att stå upp för vad jag tycker och tänker. Speciellt eftersom det är de som betalar och kommer betala mitt uppehälle. Kändes riktigt gött att kunna ge de kritik. Visa att jag existerar inte enbart på ett papper. Även jag är en människa, trots att jag ej jobbat på flera år.

Jag hoppas på att jag kommer arbeta inom skolmiljön. Det har varit mitt enda krav. För jag vet att jag trivs till 100% att jobba med barn/ungdomar. Brinner verkligen för det. Jag är rädd att bli tvingad till att komma till en arbetsplats där man får sortera saker eller vika kartonger typ. Det kommer nog ej att ske, men för att jag skall lyckas, så måste jag komma till en arbetsmiljö där jag vet att jag kommer att trivas på. Kanske lite kräsen? Njaa, kanske, men fel miljö gör så att jag kanske misslyckas och det vill jag inte.

Jag är extremt glad över att det börjar hända saker, absolut. Samtidigt så måste man vänta på nya möten. Vet ej när det nya mötet sker och hur många möten jag måste gå på innan jag får komma ut och arbeta.
En slags bitterljuv glädje antar jag? Hade förhoppningen att mitt senaste möte skulle räcka för att få en plats någonstans. Men så får man vänta ytterligare.

Låter väl kanske som att jag klagar för mycket? Men ser man fram emot någonting sjuuukligt mycket och så sker det inte när man tror det skall ske, utan man får fortsätta vänta på att komma dit man velat komma i flera år. Då blir man lite trött?

Det enda jag kan göra i dagsläget är att vänta. Även om jag är trött på väntan så är det värt att vänta.