Häromdagen var jag ute och vandrade. Tänkte passa på att kolla på ett av mina gamla barndomshem på Hasselbacksgatan i Villastaden.
Pga. Allt som hänt så är det inte många procent man minns av barndomen samt tonåren. Men minns att jag trivdes ändå i det huset. Vill minnas att jag lekte mycket med mina kompisar där.
Mitt starkaste minne är när jag hade min kära kusin Fredrik på besök. Vi brukade sitta under flera stora träd i trädgården och äta bl.a mängder av krusbär. Det minnet får mig alltid att skina upp. Var alltid någon sorts trygghet när jag lekte med honom.
Andra minnet är att jag råkade kasta en dartpil på kanten av darttavlan, så den studsade tillbaka och han blev träffad precis under ögat. Mindre roligt för honom kanske, men på något sätt så har det minnet etsat sig fast. Kanske för att han betydde så mycket för mig.
Huset såg nästan exakt likadant ut, som jag mindes det för ca 20 år sedan. Det var nära att tårarna kom, när jag hade stått o stirrat på huset i över 10 min. Det var fint och se det gamla huset, men samtidigt väldigt smärtsamt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar